Jag städar och på radion spelar de Jag tror han är en ängel och minns en sak som hände för några år sedan. Då, för några år sedan läste jag några böcker om änglar, inte änglar som Moder Teresa, utan ”riktiga” änglar. Änglar finns de? I en av böckerna läste jag att om man hittade en fjäder någonstans hemma så hade man haft besök av en ängel. En dag hittade jag en fjäder på golvet och blev överlycklig för att jag hade haft besök av en ängel. Lyckan över ängeln tog snabbt slut när jag dammade nästa gång och insåg att fjädern kom från min dammvippa som är gjord av fjädrar. Rolf-Göran sade på Idrottsgalan att han hade tagit till sig något som boxaren Muhammed Ali sagt, att utan fantasi har man inga vingar, jag har mycket av den varan, fantasi alltså.
Jag tror att sporten är speciell på det sättet att om man är intresserad av någon sport så kan man mycket och vet mycket om just den sporten. Jag tittar inte lika mycket på sport numer som jag gjorde förr. Vem satt inte klistrad framför TVn när Stenmark åkte och Wassberg och Gunde Svan vet jag vilka det är men precis som Anrell skrev, sade jag till maken, vem f-n är Hellner. Hade aldrig hört talas om honom. Marcus Oskarsson vet jag vem han är trots att kanotsporten är så liten eftersom hans föräldrar tillhörde min absolut närmsta vänkrets när han föddes. Därför vet jag också hur mycket som krävs av en idrottsman och hans omgivning för att bli bäst i Världen. Hela familjen Oskarsson tränade och tävlade ett tag och då förlorade vi kontakten helt för de tränade och tävlade precis hela tiden.
Man måste uppenbarligen starta sin idrottskarriär i mycket unga år, helst i 10-årsåldern vilket innebär att man inte får så många år att vara barn på. Å andra sidan så är det inte så fruktansvärt länge sedan som barn fick börja att hjälpa till och arbeta i samma ålder. Att bli världens bästa i en idrott oberoende vilken kräver en viss uppoffring när det gäller övrig samvaro med vänner och hur många barn och ungdomar klarar av detta? Inte många. Personligen tycker jag att det är helt okej om det är barnets egen vilja men inte om det är föräldrarnas vilja.
Jag har inte sett det program som handlar om barnmodeller men jag har följt med lite grann i debatten. Många öser sin avsky över hur mammorna pressar sina barn för att bli modeller men vad är det för skillnad mot att pressa sina barn inom idrotten. Jag anser att det är precis samma sak och det vore intressant med ett program som visar hur föräldrar pressar sina barn till idrottsresultat. Det räcker nog att titta och lyssna på föräldrarna vid en framridningsbana för att inse att den inte bara är inom hockey och fotboll som det finns huliganer.
Ponnyakuten har börjat igen och jag kan inte låta bli att förundras över hur unga en del är. De åker iväg själva i två veckor utan sina föräldrar med en ponny i bagaget som de har ansvar för. Jag är imponerad över deras mognad trots att några bara är 10 år. Visserligen finns det vuxna på plats men ändå.
Dt som skiljer umgänet med hästar från all annan idrott är att det finns så mycket mer än tävlandet.
