Varför träna frihetsdressyr?

Hur dum eller smart är en häst? Jag har hört många som sagt att hästar är dumma i huvudet för de har en hjärna som inte är större än en valnöt. Jag tror att det beror på att de vill ha någon att skylla på när de själva inte klarar av sin häst i olika situationer som till exempel att leda den och i värsta fall rida hästen. Om hästens hjärna inte skulle vara större än en valnöt så skulle i varje fall inte jag klara av att bära hem en påse valnötter till julen för hästens hjärna väger cirka 500 gram att jämföra med en människas hjärna som väger cirka 1000 till 1500 gram.

Den här bilden tog Linnéa Forsgård häromdagen på Stilette när hon var ut till stallet häromdagen. Jag har fått bilder tidigare på Stilette som Linnéa tagit och jag är så tacksam för det eftersom jag själv är värdelös på att komma ihåg att ta bilder. Tack snälla Linnéa!

Titta så söt hon är. Vem kan tro att där döljer sig en häst med massor av karaktär och egen vilja och hon är definitivt inte dum i huvudet.

Om hästens hjärna vore så liten som en valnöt så vore den troligen näst intill obildbar vilket den inte är. Å andra sidan så finns det personer med normalstor hjärna som är i stort sett obildbara, så storleken har nog ingen betydelse, det är hur vi använder den som har betydelse.

Hästar kan lära sig en hel del, annars skulle det inte fungera för de som håller på med frihetsdressyr. Många av oss har ju sett frihetsdressyr i Globen och Scandinavium och det skulle helt enkelt inte kunna fungera om inte hästarna har inlärningsförmåga.

Tobbe Larsson säger i Ponnyakuten att all hantering från marken är frihetsdressyr. Det finns en del instruktörer i trick-träning som kan uppfattas som om de lär ut cirkuskonster men allt det handlar om är kommunikation.

Riktiga hästmänniskor tycker naturligtvis att det är trams att hålla på att träna ”trick” men hästar har ett starkt nedärvt aktiveringsbehov som inte alltid täcks av en timmes daglig ridning. Framför allt inte för de hästar som tillbringar en stor del av dagen i en box. Jag upplever att Stilette tycker att det är kul med frihetsdressyr men vi tränar inte lika mycket nu när vi inte har ett ridhus vilket är beklagligt eftersom jag tycker det är minst lika roligt som att rida. Att inte ha ridhus är ingen bra ursäkt men jag är svårt allergisk mot vinter och kyla och att vakna till -17 gör att jag inte vill stiga upp över huvud taget.

Det finns andra aspekter också än aktivering och god kommunikation mellan häst och ryttare som att man kan lära hästen att stå stilla i stallgången eller att stå stilla i ridhuset under tiden man till exempel tar fram hindermaterial. Det hade jag stor glädje av när vi hade tillgång till ridhus. Stilette stod stilla under tiden jag satte ut koner eller också följde hon efter mig som en hund. Många gånger var det fler än vi i ridhuset och i början kunde man se paniken hos de övriga med en lös häst i ridhuset men de vande sig snabbt vid att jag ”ställde” Stilette någonstans medan jag hämtade eller lämnade något. Att kunna leda utan grimskaft är också praktiskt när det är så kallt att man trots handskar måste ha händerna i fickorna. Det är inget jag vill rekommendera utanför ridhusets väggar eller en paddock men jag gör det i alla fall ibland. Det finns mycket att vinna på att träna frihetsdressyr eller vad man vill kalla det.

Hästen har ingen inneboende vilja att göra fel vilket man kan uppleva hos människorasen som helt uppsåtligt kan sabotera för någon annan. Hästen vill dock gärna se någon fördel med att göra rätt ”what’s in it for me”. – När kommer lönen och tro inte att jag vill vänta till den 25:e.

Om man nu vill börja träna frihetsdressyr så är det väl inte det här man skall börja med men visst blir man lite imponerad.

Inte är det svårt att hoppa över hinder?